måndag 16 juni 2014
En talgoxes död
I förra veckan flög det in en ringmärkt talgoxe i dörren på Biotopia och tyvärr så dog den. Det var en av de talgoxar som varit ganska länge i parken. En hane som märktes 30/10 2013 och blev återfångad 23/4 2014 och fick då en orange färgring.
Det är inte alltid det går så illa när en fågel flyger in i ett fönster, men ofta flyger de in med en sån kraftig fart att de dör ganska omgående av inre skador. Det finns några olika knep man kan ta till att göra fönster säkrare om man har problem. Ett kan faktiskt vara att lämna ljuset tänt inne i rummet, eller att dra för en gardin.
Vi begravde talgoxen och noterade det sorgliga som hänt i fågelloggen.
onsdag 23 april 2014
Ringmärkning på schemat
I morse stod det ringmärkning på schemat för de som läser kursen Faunistik på Uppsala Universitet. Kursen handlar om att lära sig känna igen alla Sveriges ryggradsdjur, och ringmärkning ger en chans att titta lite närmare på fåglar. Studenterna på årets kurs kom både från Sverige och andra länder, så vi fick prata engelska.
Vi började kl. 05.30 och satte upp ett nät i trädgården till vaktmästarbostaden. Vi satte också ett nät vid fågelmatningen. Klockan 6 fick vi vår första fångst, två pilfinkar fastnade i trädgårdsnätet. Vi ringmärkte och gjorde ett försök att könsbestämma dem. Pilfinkar kan könsbestämmas om man tittar på kloaken och hanar har en större kloak. Vissa arter, t.ex pilfinkar har nämligen likadan fjäderdräkt, så då måste man ta till lite andra knep. Vi fångade sedan en gråsparv som var en hane. Hos gråsparvar ser man lätt skillnad på könen på vuxna fåglar. Hanarna är gråa uppe på hjässan och har en stor svart fläck nedanför näbben.
Vi fick också en blåmes, en koltrast, en björktrast, en grönfink och till sist tre talgoxar. Två av talgoxarna var ringmärkta sedan tidigare av oss. Eftersom de var stationära och häckade i parken, satte vi på två färgringar. En blev orange, och en blev lila. När jag kollade registret kunde jag se att de ringmärkts samma dag, den 30/10 2013, hanen var då vuxen (2 år eller åldre), och honan var av årets kull. Nu var alltså honan på sitt andra kalenderår och hanen var tre år. Det var också vad vi hade kommit fram till när vi åldersbestämt dem på dräktkaraktärer utan att veta åldern, så det kändes ju bra att vi lyckats pricka rätt.
Ålders och könsbestämning är lite klurigt och olika arter har ofta olika kännetecken man ska leta efter. Det finns bra websidor med bilder och förklaringar, tex den här sidan som innehåller information om hur man bestämmer ålder och kön på ett stort antal europeiska fågelarter. För den som jobbar med ringmärkning är Svenssons bok alltid med i utrustningen. Där finns inga foton, men många teckningar på karaktärer som man kan använda.
Sammanlagt blev dagens fångst alltså tolv fåglar i näten av sju olika arter. Vi kände oss nöjda när vi plockade ner näten vid 8.30 tiden.
/Karin
fredag 28 mars 2014
Ringmärkning våren 2014
Min sista prao dag började med ringmärkning. Jag hade aldrig varit med förut, därför tyckte jag att det skulle bli mycket spännande. Jag heter Silva och går i åttan på Kvarngärdesskolan. Jag valde att praoa här vecka 13 därför att jag tycker om naturvetenskap och djur, och för att jag ville prova på att märka fåglar.
Klockan 9:20 en solig fredags morgon gick Karin och jag ut och började sätta upp ett nät. Solen sken starkt och fåglarna sjöng glatt. Det var tyvärr väldigt få fåglar ute vid fågelbordet, fast vi skulle nog fånga något. Vi valde att sätta upp ett till nät, som vi senare märkte var tur. Vi gick en runda för att se om vi hade fångat någon fågel, då såg vi en vacker grönfinkshona som sprattlade uppe i ett av näten. Jag fick hjälpa Karin med att märkta, väga, mäta och hålla grönfinken. Honan var väldigt fin och ovanligt gul. Vi visade upp henne innan vi lät henne flyga iväg.
Tiden gick när vi satt i solen och väntade. Jag tyckte fortfarande det var lika spännande att se vilka fåglar som hade fastnat. Fåglarna flög över, under och förbi nätet, de fastnade inte i nätet. Klockan 11:00 gick vi till det andra nätet där vi såg två koltrastar. En hona och en hane. Honan hade fastnat i nätet och hanen försökte hjälpa henne. När vi kom sprang hanen iväg. Vi märkte koltrasten och visade henne för några mycket små barn. Karin och jag trodde båda att koltrastarna skulle få små söta ungar snart!
Karins iphone visade tiden 11:30 när vi fångade nästa fågel. Vi märkte en liten busig pilfink som försökte rymma. Snart därefter försökte en talgoxe slita sig ur ett nät. På bilden försöker den bita Karin! Talgoxen ville också flyga iväg. Vi såg att den redan var märkt. När Karin tittade i sin mapp såg hon att de märkte den på Biotopia år 2011. Det var den sista fågeln som fastnade innan vi tog ner näten. Det var kul att vara med och märka fåglarna, en ny upplevelse!
Klockan 9:20 en solig fredags morgon gick Karin och jag ut och började sätta upp ett nät. Solen sken starkt och fåglarna sjöng glatt. Det var tyvärr väldigt få fåglar ute vid fågelbordet, fast vi skulle nog fånga något. Vi valde att sätta upp ett till nät, som vi senare märkte var tur. Vi gick en runda för att se om vi hade fångat någon fågel, då såg vi en vacker grönfinkshona som sprattlade uppe i ett av näten. Jag fick hjälpa Karin med att märkta, väga, mäta och hålla grönfinken. Honan var väldigt fin och ovanligt gul. Vi visade upp henne innan vi lät henne flyga iväg.
Tiden gick när vi satt i solen och väntade. Jag tyckte fortfarande det var lika spännande att se vilka fåglar som hade fastnat. Fåglarna flög över, under och förbi nätet, de fastnade inte i nätet. Klockan 11:00 gick vi till det andra nätet där vi såg två koltrastar. En hona och en hane. Honan hade fastnat i nätet och hanen försökte hjälpa henne. När vi kom sprang hanen iväg. Vi märkte koltrasten och visade henne för några mycket små barn. Karin och jag trodde båda att koltrastarna skulle få små söta ungar snart!
Karins iphone visade tiden 11:30 när vi fångade nästa fågel. Vi märkte en liten busig pilfink som försökte rymma. Snart därefter försökte en talgoxe slita sig ur ett nät. På bilden försöker den bita Karin! Talgoxen ville också flyga iväg. Vi såg att den redan var märkt. När Karin tittade i sin mapp såg hon att de märkte den på Biotopia år 2011. Det var den sista fågeln som fastnade innan vi tog ner näten. Det var kul att vara med och märka fåglarna, en ny upplevelse!
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)

